Buhu, inte igen...
Bajs. Jag har blivit så förälskad... Jag HATAR att var det för det är så fruktansvärt jobbigt.
Man kan inte tänka på något annat och blir helt varm när den personen går förbi.
Ni kanske tänker "Vad är det för fel med det då? Att bli varm när nånn går förbi är ju bara härligt?" Men nej, det tycker inte jag. Man blir bara förvirrad och vet inte vad man skall göra.
Fast egentligen, så kan det ju vara helt underbart också. Att bara gå runt och tänka på att man för första gången har träffat en ängel. Sjukt att det finns sånna människor. Jag har seriöst undrat på om han är en ängel påriktigt...
Nej, gud vad töntig jag låter. Men, det är ju sånn man blir. ;)
Och fråga inte vem det är för det är ändå inget viktigt.